AI och upphovsrätt: vem äger AI-genererade verk?

Grundregeln: upphovsrätt kräver mänskligt skapande

I Sverige skyddar upphovsrätten verk som har skapats av en människa och är tillräckligt originella. När ett AI-system framställer en bild enbart från en textinstruktion är utgångspunkten enligt Patent- och registreringsverket, PRV, att bilden inte får upphovsrätt. Systemet är inte en upphovsperson och användaren har inte nödvändigtvis gjort de fria och kreativa val som krävs.

Bedömningen kan bli en annan om en människa bearbetar resultatet eller använder AI som ett verktyg i ett större eget skapande. Då är frågan vilka delar som uttrycker personens egna kreativa val. Att resultatet ser avancerat eller originellt ut räcker inte i sig.

Källa: PRV om upphovsrätt på AI-bilder

Tre frågor som ofta blandas ihop

Diskussionen om AI och upphovsrätt rymmer minst tre skilda frågor:

1. Får resultatet ett eget upphovsrättsligt skydd?
2. Kan resultatet göra intrång i någon annans verk?
3. Fick materialet användas för att träna modellen?

Ett svar på den första frågan löser inte de andra. En bild kan sakna eget skydd men ändå ligga så nära en skyddad bild att användningen medför risk. Ett verk kan också ha använts i träning utan att en enskild genererad bild är en kopia.

Vem äger en AI-genererad bild eller text?

Ordet "äger" är ofta för grovt. Avtalet med tjänsten kan ge användaren rätt att använda resultatet, men avtalet kan inte skapa upphovsrätt där lagen inte ger något skydd. Om resultatet saknar upphovsrätt kan det vara svårt att hindra andra från att använda samma eller ett liknande material.

Kontrollera därför både lag och användarvillkor. Villkoren kan reglera:

• om resultatet får användas kommersiellt,
• om leverantören får återanvända inmatat material,
• om samma eller liknande resultat kan lämnas till andra,
• vilket ansvar leverantören tar vid ett påstått intrång,
• vilka begränsningar som gäller för bilder, röster, varumärken och personer.

Ett avtalsvillkor mellan dig och leverantören binder inte automatiskt en tredje person. Det är därför missvisande att likställa formuleringen "du äger resultatet" i en tjänst med ett säkert, exklusivt upphovsrättsskydd.

Hur mycket mänsklig insats krävs?

Det finns ingen enkel procentsats eller ett visst antal instruktioner som garanterar skydd. Bedömningen handlar om den mänskliga kreativa kontrollen över uttrycket.

Följande kan tala för ett mänskligt bidrag:

• ett eget skyddat grundmaterial,
• medvetna val av komposition, urval och kombination,
• omfattande manuell bearbetning,
• att personen styr vilka uttrycksfulla delar som behålls eller ändras.

En lång instruktion är inte automatiskt samma sak som kontroll över det slutliga uttrycket. PRV:s vägledning om bilder anger att en bild som har skapats enbart genom en textinstruktion inte skyddas, medan mänsklig efterbearbetning kan göra att åtminstone de mänskligt skapade delarna bedöms annorlunda.

Dokumentera arbetsprocessen om materialet har högt värde. Spara egna skisser, ursprungsfiler, urval, versioner och manuella ändringar. Dokumentationen avgör inte saken ensam, men den kan visa vilka kreativa val en människa faktiskt har gjort.

Kan ett AI-resultat göra intrång?

Ja, risken kan finnas även om resultatet saknar eget skydd. Intrångsfrågan bedöms mot det äldre skyddade verket. Om ett resultat återger tillräckligt originella delar av ett verk kan användning eller publicering bli problematisk.

Risken är särskilt tydlig när användaren begär:

• en nära kopia av ett bestämt verk,
• en känd figur eller logotyp,
• en levande konstnärs mycket karakteristiska uttryck,
• en identifierbar persons ansikte eller röst,
• långa avsnitt ur en bok, artikel, låt eller kodbas.

Stil som en allmän idé är inte samma sak som att kopiera skyddade uttryck, men gränsen kan vara svår i ett konkret fall. Dessutom kan varumärkesrätt, namn och bild, marknadsföringsregler, avtal och dataskydd bli aktuella även när upphovsrätten inte ger ett tydligt svar.

Använd därför inte en likhetskontroll som enda skydd. Granska både helhetsintryck och enskilda identifierbara element, och ta juridisk hjälp när materialet ska bära ett stort kommersiellt värde eller när ett krav redan har framförts.

Träningsdata är en annan rättsfråga

Generativa modeller tränas på stora mängder material. EUIPO:s kunskapscenter beskriver hur generativ AI aktualiserar frågor både om träningsdata och om resultat. Rättsläget påverkas av var materialet hämtats, vilka rättigheter som gäller, tekniska reservationer, licenser och det konkreta användningssättet.

Det går därför inte att dra slutsatsen att allt material på internet får användas fritt. Att en fil går att nå är inte samma sak som att den saknar rättighetshavare. På samma sätt betyder en pågående tvist om träningsdata inte automatiskt att varje resultat från tjänsten gör intrång.

Källa: EUIPO:s kunskapscenter om upphovsrätt och generativ AI

Sverige, EU, USA och Storbritannien

Regler och myndighetspraxis skiljer sig mellan länder.

Sverige och EU

Svensk upphovsrätt bygger på ett mänskligt skapande och ett originalitetskrav. PRV framhåller att ett AI-system inte kan vara upphovsperson. EUIPO samlar material om hur generativ AI berör både indata och resultat inom EU.

USA

U.S. Copyright Office publicerade i januari 2025 den andra delen av sin AI-rapport, med fokus på om material skapat med generativ AI kan skyddas. Myndighetens utgångspunkt är att mänskligt författarskap krävs. AI kan användas som hjälpmedel, men rent AI-genererat material skyddas inte. Bedömningen av ett blandat verk gäller de mänskligt skapade delarna.

Källa: U.S. Copyright Office om AI

Storbritannien

Storbritannien har en särskild regel om datorgenererade verk. Regeringens samråd om upphovsrätt och AI beskriver att sådana verk för närvarande kan skyddas och att den person som gjort nödvändiga arrangemang behandlas som upphovsperson. Regeringen har samtidigt övervägt förändringar.

Det betyder inte att ett brittiskt svar automatiskt gäller i Sverige. Vid publicering på flera marknader behöver den ansvariga bedöma vilka regler och avtal som är relevanta.

Källa: Storbritanniens samråd om upphovsrätt och AI

Praktisk kontroll före publicering

En enkel kontroll minskar osäkerheten:

1. Kartlägg materialet

Notera vilken tjänst som använts, vilken typ av indata som lämnats och om egna eller andras skyddade verk ingick. Spara villkoren eller länka till den version som gällde vid arbetet.

2. Identifiera den mänskliga insatsen

Beskriv vilka egna kreativa val som finns i resultatet. Spara versioner och manuell bearbetning. Om resultatet skapades direkt från en instruktion bör du inte utgå från att det har exklusivt skydd.

3. Sök efter riskobjekt

Kontrollera kända personer, logotyper, figurer, textrader, musik, fotografier och andra element som kan vara igenkännbara. En omvänd bildsökning och en textsökning kan ge ledtrådar, men är inte en juridisk prövning.

4. Läs villkoren

Kontrollera kommersiell användning, garantier, ansvar, datalagring och leverantörens rätt till indata och resultat. Villkor ändras, så använd en aktuell version.

5. Bestäm hur materialet får användas

Risken är olika för en intern skiss, en annonskampanj, en produktförpackning och ett verk som ska licensieras exklusivt. Ju högre värde och synlighet, desto starkare skäl för dokumenterad granskning.

6. Var tydlig internt

Märk arbetsfiler med vilken del som är AI-genererad och vem som har granskat den. Det gör det enklare att svara om en kund, plattform eller rättighetshavare frågar.

Vanliga missförstånd

"Jag skrev instruktionen, alltså har jag upphovsrätt."
Inte nödvändigtvis. Frågan är om du styrde det konkreta uttrycket genom egna kreativa val.

"Tjänstens villkor säger att resultatet är mitt, alltså är det skyddat."
Villkoren reglerar relationen till leverantören. Upphovsrättens existens avgörs av lag.

"Om resultatet saknar skydd kan jag använda det utan risk."
Nej. Resultatet kan beröra någon annans upphovsrätt, varumärke, person eller avtal.

"Allt på internet får användas för träning."
Tillgänglighet är inte samma sak som fri användningsrätt. Den rättsliga bedömningen beror på material, lag, licens och användning.

"Alla länder har samma regler."
Nej. Skillnaderna mellan Sverige, USA och Storbritannien visar varför internationell publicering behöver bedömas separat.

Beställningar, anställning och samarbete

När flera personer eller företag medverkar behöver avtalet beskriva både det mänskligt skapade materialet och användningen av AI. Fråga vem som valde verktyg och indata, vem som gjorde de kreativa ändringarna och vilka rättigheter som överlåts.

Ett avtal kan reglera ansvar mellan parterna även när upphovsrättens existens är osäker. Det kan till exempel kräva dokumentation, godkända verktyg, kontroll av indata, information om syntetiska delar och hantering av ett krav från tredje person.

För anställda och uppdragstagare kan rättigheterna till mänskligt skapade delar påverkas av lag och avtal. Utgå inte från att en allmän skrivning om arbetsresultat löser alla frågor om AI-material. Beskriv den tillåtna användningen, rätten att bearbeta och publicera samt om materialet ska kunna licensieras exklusivt.

Om någon påstår att materialet gör intrång

Spara meddelandet och ta inte bort arbetsfiler eller historik. Identifiera vilket verk, vilken del och vilken användning kravet gäller. Jämför med originalet och samla instruktioner, versioner, egna källor och aktuella tjänstevillkor.

Stoppa vid behov fortsatt publicering medan frågan bedöms. Svara inte med ett automatiskt erkännande och utgå inte från att leverantören tar över ärendet. Kontrollera avtal om stöd eller ersättning och ta juridisk hjälp när kravet är konkret eller ekonomiskt betydande.

Om organisationen själv upptäcker en möjlig likhet bör den dokumentera fyndet och välja mellan ny bearbetning, annat material eller en licens. Att ett resultat kom från en AI-tjänst är inte i sig ett försvar mot ett intrångspåstående.

Sammanfattning

För svensk användning är den säkra utgångspunkten att upphovsrätt kräver en mänsklig skapare och egna kreativa val. Ett resultat som ett AI-system framställt enbart från en textinstruktion får enligt PRV normalt inte upphovsrätt. Mänsklig bearbetning kan ge skydd åt de delar som personen själv har skapat.

Det löser inte frågorna om intrång, träningsdata eller tjänstens villkor. Före kommersiell publicering bör du därför dokumentera arbetsprocessen, kontrollera identifierbara verk och personer, läsa aktuella villkor och ta hjälp i fall där risken eller värdet är stort.