Varför det är rörigt
För den som ska välja AI-verktyg åt en organisation är det svårt att veta vem man faktiskt köper av, därför att bolaget som byggt modellen sällan är det som säljer den och nästan aldrig det som äger datorerna den körs på.
Tre lager blandas ihop hela tiden: de som bygger modellerna, de som äger beräkningskraften i skala, och de som tillverkar kretsarna. Samma namn kan finnas i två av lagren, och Meta finns i alla tre.
Nedan är de bolag som kommer upp oftast, sorterade efter vad de gör. Sist står de förväxlingar vi får förklara i nästan varje utbildning.
Kartan
Modellerna
Bygger modellerna.
Beräkningskraften
Äger datorerna modellerna körs på.
Kretsarna
Ritar och tillverkar kretsarna.
Microsoft äger omkring 27 procent av OpenAI.
Meta är det enda namnet som står i alla tre lagren.
Nvidia är den helt dominerande leverantören av de kretsar modellerna tränas på, men andelen krymper i takt med att molnbolagen bygger egna.
ASML bygger maskinerna som TSMC tillverkar kretsarna med.
Lager 1
Bygger Claude. Delägs av både Google och Amazon, som var för sig investerat mycket stora belopp. Google meddelade i april 2026 en investering på upp till 40 miljarder dollar. Två konkurrenter är alltså delägare i samma bolag.
Byggde Llama, modellen som gjorde öppna vikter till ett begrepp. I april 2026 bytte Meta fot: den nya modellen Muse Spark har stängda vikter, går inte att ladda ned och finns bara via moln. Meta säger att befintliga Llama-modeller förblir öppna, men säger ingenting om framtida. Meta finns dessutom i lager 2 och 3.
Bygger Grok. Grundat av Elon Musk, slogs först ihop med X och köptes i februari 2026 av SpaceX, Musks rymdbolag. Grok är inte längre bundet till X utan finns som egen tjänst.
Bygger Vibe, som hette Le Chat fram till 2026, och en rad öppna modeller. Det enda av de stora västerländska modellbolagen med hemvist i EU, vilket är det som brukar avgöra frågan för en myndighet. Microsoft har åtagit sig att finansiera bolagets europeiska infrastruktur.
Lager 1, forts.
DeepSeek fick uppmärksamheten, men fältet är brett och nästan allt släpps med öppna vikter. Det gör att modellerna dyker upp i europeiska produkter utan att någon nämner varifrån de kommer.
Öppna modeller som presterade nära de stora till en bråkdel av kostnaden. Det som gjorde nyhet 2025.
Den mest spridda kinesiska modellfamiljen i västerländska produkter. Öppna vikter, brett användningsområde.
Byggde tidigt mycket stora öppna modeller. Tog in kapital under 2026 till en värdering i tjugomiljardersklassen och förbereder börsnotering.
Släpper under MIT-licens, vilket är ovanligt öppet även bland de kinesiska.
Mindre kända i Sverige men stora i öppen modelltrafik.
Samma bolag som TikTok.
De etablerade jättarna. Mest inriktade på den kinesiska marknaden.
Frågan som ställs om de här modellerna handlar sällan om kvalitet. Den handlar om var data hamnar, och svaret beror på var modellen körs, inte på vem som byggt den. En kinesisk modell med öppna vikter som körs på en europeisk server är en annan sak än samma modell använd via en kinesisk tjänst.
Lager 2
Hyperscaler är ordet för den som bygger och driver datorhallar i en storleksordning där elen och marken blir en del av affären. Alla säljer inte kapaciteten vidare. Några bygger den åt sig själva.
Säljer OpenAI:s modeller och andras. Copilot är Microsofts egen produktyta ovanpå dem.
Säljer Gemini och, sedan Anthropic-avtalen, även Claude. Bygger dessutom egna kretsar, se lager 3.
Säljer Claude och en rad öppna modeller via Bedrock.
Länge en outsider i molnet, numera central genom de mycket stora infrastrukturåtagandena kring OpenAI.
Byggde sin kapacitet för egen räkning och började under 2026 sälja överskottet. Ett bolag som är både modellbyggare och infrastrukturleverantör.
Äger sedan februari 2026 xAI, och därmed både Grok och beräkningskraften bakom. Satsar dessutom på datorhallar i omloppsbana, med solel och kylning i rymden som argument. De är ännu inte i drift i någon skala, men det tydligaste tecknet på att beräkningskraft numera betraktas som infrastruktur i klass med el och transport.
Den som äger beräkningskraften är sällan den som byggt modellen. Det är därför samma modell kan kosta olika hos olika leverantörer, och det är därför frågan om var data hamnar besvaras av den som kör modellen och inte av den som byggt den.
Lager 3
Det här lagret är inte en marknad utan en kedja, där varje led har i praktiken en eller två leverantörer. Bara Nvidia bygger egna modeller, och ingen i lagret lever på dem. Alla tjänar pengar oavsett vem som vinner modellkriget.
Bygger egna öppna modeller under namnet Nemotron, men affären är kretsarna. Säljer de kretsar nästan alla andra tränar och kör sina modeller på, och är med bred marginal störst på AI-acceleratorer, även om andelen krympt sedan 2024 i takt med att molnbolagen börjat bygga egna kretsar. Tillverkar dem inte själv.
Den närmaste utmanaren bland de fristående kretstillverkarna.
De två bolag som ritar kretsarna åt dem som vill ha egna. Broadcom har bland andra Google, OpenAI, Meta och ByteDance som kunder, Marvell har Amazon och Microsoft. Tillsammans står de för nästan hela den marknaden. Namnen står sällan på något man köper, men kretsarna sitter i datorhallarna.
Google bygger TPU, Amazon bygger Trainium, Microsoft bygger Maia och Meta bygger MTIA. Det är den enskilt största avvikelsen från Nvidia-beroendet, och den byggs med hjälp av Broadcom och Marvell.
Tillverkar i praktiken samtliga av kretsarna ovan, både Nvidias och molnbolagens egna. Under 2026 är det inte tillverkningen av själva kretsen som är flaskhalsen utan kapaciteten att packa ihop krets och minne. Samsung är den enda konkurrenten av betydelse.
Enda tillverkaren i världen av de maskiner som ritar de finaste mönstren på kretsarna. Den senaste generationen kostar i storleksordningen 400 miljoner dollar per maskin, tillräckligt för att TSMC under 2026 valt att vänta med den.
Höghastighetsminnet, HBM, som sitter direkt intill kretsen. SK Hynix har omkring 62 procent av marknaden och Micron gick under 2026 om Samsung. Det är det minnet, inte kretsen, som ofta avgör hur många acceleratorer som går att bygga ett givet år.
Kretsarna hamnar sällan i ett beslutsunderlag, men de syns i priset. När kostnaden för ett AI-verktyg ändras utan att funktionen gjort det är det oftast här förklaringen ligger.
Kedjan går dessutom i ring. Molnbolagen bygger egna kretsar för att slippa vara beroende av Nvidia, och låter sedan Broadcom eller Marvell rita dem och TSMC tillverka dem, i samma fabriker som tillverkar Nvidias. Nvidia i sin tur investerar i de bolag som köper kretsarna. Ingen i kedjan står fri från de andra.
För den som ska välja verktyg betyder det en sak: det finns ingen leverantör vars beroenden slutar hos leverantören själv. Vad som gäller för er data avgörs av avtalet ni skriver, inte av hur långt ned i kedjan ni tittar.
Närmare hem
Bygger verktyget där man beskriver en applikation i text och får den byggd. Tog i augusti 2026 in 400 miljoner dollar till en värdering om 13,3 miljarder dollar, i en runda där både kinesiska Tencent och EU:s egen Scaleup Europe Fund gick in. Det svenska flaggskeppet har alltså numera både kinesiskt och europeiskt kapital på ägarlistan.
AI för juridiskt arbete. Värderades under 2026 till över fem miljarder dollar och har Nvidia bland investerarna. Det tydligaste svenska exemplet på att AI för ett enskilt yrke kan bli en större affär än AI för alla.
Lärplattform med AI-assistent, grundad i Stockholm. Köptes av amerikanska Workday hösten 2025 för 1,1 miljarder dollar.
Sana är värd en anteckning utöver sig själv: bolaget var svenskt när många organisationer valde det, och är det inte längre. Ett uppköp flyttar både ägandet och de frågor om datahantering som följer med det. Svenskt är ingen permanent egenskap hos en leverantör.
Vid sidan om
Robotarna från filmklippen. Sydkoreanskt ägda av Hyundai. Ingen koppling till de AI-verktyg som används på ett kontor.
Bygger humanoida robotar för industri och lager.
Teslas humanoid. Fortfarande under utveckling.
De här bolagen kommer upp i nästan varje utbildning, och nästan aldrig för att någon ska köpa något av dem. De hör hemma i samtalet om vart tekniken är på väg, inte i beslutet om vilket verktyg personalen ska använda på måndag.
Det som blandas ihop
Nej. Microsoft är stor delägare, omkring 27 procent efter ombildningen hösten 2025, men äger inte bolaget. I april 2026 upphörde dessutom exklusiviteten: OpenAI säljer sedan dess sina modeller även via Microsofts konkurrenter.
Ja. Google bytte namn på Bard till Gemini i februari 2024. Gemini är produkten, Google DeepMind är bolaget som bygger den.
Nej, den släpptes med öppna vikter. Du får ladda ned och köra modellen, men licensen är inte en öppen källkodslicens och innehåller villkor. Skillnaden spelar roll när juristen läser. Frågan fick dessutom ett nytt svar i april 2026: Metas nya modell Muse Spark har stängda vikter och finns bara via moln. Befintliga Llama-modeller ligger kvar som öppna, men Meta har inte sagt något om framtida.
Mistral AI är franskt och det enda av de stora västerländska modellbolagen med hemvist i EU. För en myndighet är det ofta den enda uppgiften som avgör. Deras assistent heter Vibe och hette Le Chat fram till 2026.
Ja, men inte i den mening som frågan brukar betyda. AI Sweden släppte GPT-SW3 öppet 2023, i storlekar upp till 40 miljarder parametrar; den är i dag inte fritt nedladdningsbar utan söks av forskning. I februari 2026 startade Wallenbergstiftelserna genom WASP, tillsammans med NAISS och forskare vid Linköpings universitet, Chalmers och KTH, arbetet med en svensk modell tränad på svenskt material och på superdatorn Berzelius i Linköping. Träningen inleddes omgående. Regeringen är inte part i projektet men bidrar med offentliga data. Det europeiska OpenEuroLLM planerar sina första modeller till hösten 2026. Ingen av dem är i dag en tjänst man köper in till en verksamhet. Den som behöver svenska i dag får det från de stora modellerna, som klarar språket väl.
Ja, sedan december 2025 släpper Nvidia öppna modeller under namnet Nemotron. Men affären är kretsarna som nästan alla andra kör sina modeller på, och dem tillverkar Nvidia inte själv. Det gör TSMC på Taiwan, som också tillverkar molnbolagens egna kretsar. Nvidia tjänar pengar oavsett vem som vinner modellkriget.
Ingen ensam. Både Google och Amazon är stora delägare, alltså två konkurrenter i samma bolag. Det är värt att känna till när man bedömer leverantörsberoende.
Den som bygger och driver datorhallar i en storleksordning där elförsörjningen blir en del av affären. Microsoft, Google, Amazon, Oracle och Meta är de fem som brukar räknas. Alla säljer inte kapaciteten vidare. Meta byggde sin för egen räkning och började sälja överskottet först under 2026.
Frågan går inte att svara på i allmänhet. Det som avgör är var modellen körs, inte var den är byggd. En modell med öppna vikter som körs på en europeisk server hanteras annorlunda än samma modell använd via en kinesisk tjänst. Vad som gäller för just er organisation avgörs av era egna regler.
OpenAI lade ned den. Appen stängdes den 26 april 2026 och API:et den 24 september 2026.
Kontrollerat mot primärkälla: 1 september 2026.
Sidan uppdateras när något ändras, inte enligt schema. Ägande, namn och hemvist i den här branschen ändras oftare än de flesta sidor om ämnet gör.
Ett förbehåll om siffrorna: uppgifter om marknadsandelar, som andelen av höghastighetsminnet HBM, kommer från branschrapporter och inte från bolagen själva, eftersom bolagen inte publicerar den sortens siffror. De är uppskattningar och står här som sådana. Övriga uppgifter är kontrollerade mot bolagens, myndigheternas eller stiftelsernas egna publiceringar.