Skolverket och AI: råd för undervisning och bedömning

Skolverket rekommenderar att skolor har nedskrivna och uppdateringsbara riktlinjer för AI-användning. Råden betonar gemensamma förhållningssätt, källkritik och att inlämningsuppgifter inte bör användas som betygsunderlag utan kontroll.

AI påverkar undervisning, planering och bedömning. Den här artikeln sammanfattar Skolverkets aktuella råd och skiljer myndighetens rekommendationer från lokala beslut hos huvudman och skola.

Skolan behöver förhålla sig till att elever och personal använder AI. Skolverket beskriver området som nytt och forskningen som begränsad och ofta knuten till specifika verktyg.

Vill ni arbeta praktiskt med riktlinjer, uppgifter och granskning finns AI-utbildning för skolor och lärosäten.

Skolverkets råd: vad gäller för skolor och lärare?

Skolverkets aktuella sida Råd om AI, chattbottar och liknande verktyg samlar rekommendationer för skolan:

• Skolan bör ha ett nedskrivet och uppdateringsbart förhållningssätt till AI.
• Personal och elever behöver diskutera möjligheter, risker och tillåten användning.
• Elever behöver träna källkritik och kritiskt tänkande kring AI-genererat material.
• Skolverket avråder från inlämningsuppgifter som betygsunderlag utan kontroll, eftersom det saknas ett säkert sätt att avgöra om en text är AI-genererad.

Skolverket publicerar stöd, exempel och webbinarier på samma sida. Kontrollera sidan löpande eftersom rekommendationerna uppdateras.

Råden är övergripande. Huvudmannen och skolan behöver omsätta dem i egna regler, arbetsflöden och uppgifter som passar elevernas ålder och verksamhetens förutsättningar.

Vad lärare och skolledare behöver kunna

Skolverkets råd pekar ut behovet av gemensamma förhållningssätt och kunskap om hur verktygen påverkar undervisning och bedömning.

Det praktiska arbetet börjar med vilka verktyg som används, vilka uppgifter de får ta del av och hur resultatet kontrolleras.

Fyra förmågor gör mest skillnad i skolan:

• Veta vilka uppgifter som lämnas till tjänsten och vilka lokala regler som gäller.
• Granska AI-genererat material mot styrdokument och källor.
• Skilja mellan stöd i lärarens arbete och underlag för bedömning av en elev.
• Kunna förklara för elever och vårdnadshavare när och hur AI får användas.

Ett förhållningssätt behöver vara begripligt i en konkret uppgift: vad eleven får göra, vad som ska redovisas och vad läraren bedömer.

Från riktlinje till undervisningssituation

En generell regel räcker inte om den inte går att använda i vardagen. Inför en uppgift behöver läraren därför tala om vilka hjälpmedel som är tillåtna, om användningen ska redovisas och vilken del av arbetet som eleven ska kunna visa själv. Samma besked bör finnas i uppgiftsinstruktionen så att elever och vårdnadshavare inte behöver tolka muntliga signaler.

När AI får användas kan redovisningen omfatta vilket verktyg som användes, till vad och hur resultatet kontrollerades. Då blir granskningen en del av lärandet. När AI inte får användas behöver skolan välja en arbetsform där läraren kan följa processen, exempelvis samtal, arbete på lektionstid eller stegvisa utkast.

Skolverkets råd om bedömning innebär inte att alla skriftliga uppgifter ska försvinna. Poängen är att läraren behöver ha kontroll över vilket kunnande som faktiskt visas. En färdig text kan kombineras med muntliga frågor, loggbok eller andra underlag som gör elevens resonemang synligt.

Hur lärare använder AI i skolan

Skolverket beskriver AI-användningen i skolan som ett område under utveckling. Undersökningar använder olika frågor och populationer, så äldre procenttal bör inte blandas ihop med regelbunden användning i undervisningen.

Så påverkar AI lärarnas arbete

AI kan användas för administrativa utkast, lektionsidéer och bearbetning av text. Skolverket betonar att materialet behöver granskas och anpassas till styrdokument och elevgrupp.

Samtidigt finns flera återkommande utmaningar:

• Kompetensutveckling: personal behöver förstå verktygens möjligheter och begränsningar.
• Felaktig information: AI-genererat material kan innehålla trovärdiga sakfel.
• Bedömning: det finns inget säkert sätt att avgöra om en text är AI-genererad.
• Lokala riktlinjer: reglerna behöver vara kända och möjliga att tillämpa i en konkret uppgift.

AI i klassrummet: exempel

Lokala exempel kan ge idéer men är inte bevis för att ett visst verktyg fungerar i alla skolor. Testa därför i liten skala och följ upp lärande, arbetsbelastning och integritet.

Kollegialt lärande kan göra det lättare att dela testresultat och bygga gemensamma rutiner. Effekten behöver följas upp lokalt.

AI i skolan: hur påverkas elevernas lärande?

AI kan användas för att anpassa språk, skapa övningsvariationer eller ge förslag på återkoppling. Skolverket påpekar samtidigt att forskningen är begränsad och verktygsspecifik.

Tillgänglighetsstöd kan hjälpa vissa elever, men skolan behöver kontrollera kvalitet, personuppgifter och om stödet påverkar det som ska bedömas.

Elevers användning visar varför uppgifter behöver utformas så att läraren kan följa arbetsprocessen, resonemanget och elevens egen kunskap.

Här är det värt att skilja på två saker. Att en elev använder AI för att förstå något är sällan problemet. Att en elev använder AI för att slippa förstå något är det. Skillnaden syns inte i texten som lämnas in, vilket är precis därför uppgiftens utformning blir viktigare än detektionsverktyg.

Vilka AI-kompetenser behöver elever ha?

• Digital kompetens: förstå hur AI fungerar och vad den faktiskt gör.
• Kritiskt tänkande: kunna bedöma och ifrågasätta AI-genererad information.
• Etisk förståelse: reflektera över hur AI påverkar samhället och människors vardag.
• Problemlösning: fortsätta träna på att lösa uppgifter självständigt.

Skolverket kopplar AI-frågan till skolans bredare uppdrag kring digital kompetens, källkritik, problemlösning och ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik.

AI som ämne i gymnasieskolan

Artificiell intelligens finns som ämne i gymnasieskolan och komvux. Skolverkets ämnesplan beskriver innehållet.

Behörighet: reformen kom före lärarna

Behörighetskrav och kompletterande studier kan ändras. Kontrollera Skolverkets aktuella information före planering av undervisning.

Äldre uppgifter om hur många behöriga lärare som fanns vid starten beskriver ett enskilt mättillfälle och bör inte användas som nulägesbild.

Skolverkets material och fortbildningssidor är den aktuella ingången för lärare och skolledare.

Vad en skola bör göra nu

Fyra saker, i den här ordningen.

Inventera vilka AI-verktyg som faktiskt används. Inte vilka som är upphandlade, utan vilka lärare och elever använder. Det är den listan som avgör vad ni har att förhålla er till.

Sortera verktygen efter uppgift, data och vem som påverkas. Låt huvudmannen hantera juridiska bedömningar och upphandling.

Skriv ned förhållningssättet och ange vad som gäller i olika typer av uppgifter. Skolverket rekommenderar att riktlinjer kan justeras och uppdateras.

Utbilda personalen i de verktyg och arbetsflöden som faktiskt används, med övningar i källkritik, uppgiftsdesign och granskning.

Slutsats

Skolverkets aktuella råd är att ha ett gemensamt, nedskrivet och uppdateringsbart förhållningssätt, diskutera AI öppet och anpassa bedömningen efter att AI-genererad text inte kan upptäckas säkert.

Huvudmannen behöver följa både Skolverkets stöd och andra tillämpliga krav. AIUC:s artikel håller sig till den pedagogiska vägledningen; juridiska bedömningar görs utanför den här sidan.

Det gynnsamma i sammanhanget är att kraven pekar åt samma håll som god pedagogik. Ett verktyg som ingen förstår, som ingen granskar och som ingen tar ansvar för är dåligt både juridiskt och i klassrummet.

Vill ni ha en utbildning byggd för skolan, med praktiska övningar i riktlinjer, undervisning och granskning, kontakta oss.