Vad personalen behöver när de redan använder AI på jobbet

Personalen använder AI i jobbet redan nu, på många arbetsplatser innan någon har bestämt något om det. Enligt Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2026 gäller det 56 procent av de förvärvsarbetande, och bland tjänstemännen 71 procent.

Samma undersökning visar något som väger tyngre för den som ansvarar för personalens kompetens. Mer än tre av tio förvärvsarbetande vet inte om de får använda AI för sin arbetsgivare.

För en arbetsplats där många redan använder AI men få vet vad som gäller är en gemensam genomgång av gränserna rätt första steg, eftersom det självlärda redan finns och det som saknas är en gemensam bild.

Hur många som använder AI beror på hur frågan ställs

Den som letar efter en siffra hittar flera. SCB redovisar att 18 procent av befolkningen i åldern 16 år och äldre hade använt generativa AI-verktyg i arbetet under de senaste tre månaderna, i myndighetens mätning för 2025. Internetstiftelsen kommer till 56 procent.

Siffrorna motsäger inte varandra. De mäter olika saker.

SCB räknar på hela befolkningen över 16 år, alltså också pensionärer, studenter och den som inte arbetar. Internetstiftelsen räknar bara på de förvärvsarbetande. SCB frågar specifikt om generativa AI-verktyg under de senaste tre månaderna. Internetstiftelsens fråga gäller AI i jobbet.

Hur brett AI räknas flyttar talen mycket. I Internetstiftelsens egen undersökning använder 62 procent av internetanvändarna från 8 år AI-tjänster som ChatGPT, Copilot eller Gemini, men 81 procent använder AI i någon form när Googles AI-genererade sökresultat räknas in.

Det båda källorna säger är att AI i jobbet inte längre är något enstaka medarbetare provar. I Internetstiftelsens mätning är skillnaden mellan yrkesgrupper dessutom stor: 71 procent av tjänstemännen mot 33 procent av arbetarna.

Användningen har kommit före besluten

Bland de förvärvsarbetande säger ungefär sex av tio att de får använda AI för sin arbetsgivare. Nära en av tio säger att de inte får. Mer än tre av tio vet inte.

Den sista gruppen är den intressanta, och Internetstiftelsen konstaterar kort:

Bland de som inte vet eller som inte får, är det några som gör det ändå.

Ett förbud som personalen inte känner till styr inte mycket, och en arbetsplats som inte sagt något har i praktiken låtit var och en bestämma själv.

Utbildningen har inte hunnit med

Hur många arbetsgivare som utbildat personalen är svårare att mäta än hur många som använder AI. En mätning som frågar arbetsgivarna själva gäller kommunerna: fackförbundet Akavia skickade hösten 2025 en enkät till samtliga 290, och 170 svarade.

I Akavias kommunrapport uppger sju procent av de kommuner som svarade att samtliga medarbetare fått utbildning eller kompetensutveckling inom AI. Närmare 40 procent har utbildat vissa grupper, som chefer eller specialister, och nästan 30 procent planerar att göra det.

Ingen av undersökningarna mäter användning och utbildning hos samma personer. Men lagda bredvid varandra pekar de åt samma håll: användningen har gått snabbare än både reglerna och utbildningen.

Det självlärda räcker längre än det låter

Det vore fel att läsa siffrorna som att personalen arbetar på måfå. Enligt Internetstiftelsen säger 76 procent av AI-användarna att de dubbelkollar svaren, oftast genom att jämföra med andra källor.

Den vanan är en av de viktigaste i arbetet med AI, och många har skaffat den själva. En utbildning som börjar från noll, med vad en språkmodell är och hur man skriver sin första fråga, riskerar att tappa dem i första timmen.

Det självlärda har en annan brist. Var och en har dragit sin egen gräns, för vilka uppgifter som får läggas i verktyget och vilka som inte får. Två kollegor med samma verktyg kan göra helt olika bedömningar av samma underlag, och ingen av dem vet att den andra gör annorlunda.

Det som saknas är oftare den gemensamma bilden än den enskilda färdigheten.

Var du börjar beror på vad personalen vet om gränserna

Frågan att ställa först är inte hur många som använder AI, utan vad de vet om vad som gäller. Svaret leder till tre olika insatser.

Arbetsgivaren har bestämt, och personalen vet om det. Då är det dags att öva. En AI-workshop på de egna arbetsuppgifterna gör det självlärda bättre och jämnare, och den som hållit sig borta får hjälp att komma igång inom ramarna.

Arbetsgivaren har bestämt, men personalen vet inte om det. Då behöver alla samma bild först. En AI-föreläsning når hela personalen på en gång och ger samma utgångspunkt, och hur den kombineras med en workshop beskrivs i jämförelsen av de två formaten.

Ingen har bestämt något. Då kommer beslutet före utbildningen. Vilka verktyg som är godkända och vilka uppgifter som får behandlas i dem är en fråga för ledning, IT och dataskydd, och den hör hemma hos Ampliro. En utbildning som hålls innan det beslutet finns lär ut gränser som kan flyttas veckan efter.

I alla tre fallen hör hanteringen av känsliga uppgifter till det som behöver övas. Hur man får hjälp av AI utan att lämna ut innehållet går att lära sig som ett handgrepp, och det gör gränsen lättare att hålla.